September 2003

5/9

Lydnad igen på Hundsällskapet med Karin och Asta. Jag körde igenom hela ettan och det gick superbra! Det verkar som om vår "köksträning" ger resultat, kanon! Vi tränar en stund i köket varje dag i stort sett, det blir kontakt/position med krav på precision och helt utan någon störning. Nu kan jag så att säga flytta ut den träningen på plan, även om vi förstås fortsätter att träna i köket också. Linförigheten/fritt följ gick riktigt bra, Frodo hängde med fint och satte sig rakt och nära. Karin tyckte det såg jättebra ut och att Frodo gjort framsteg. Det är himla bra med någon som kan se dels hur det ser ut (jag försöker titta rakt fram), och dels se om vi går framåt i utvecklingen. Läggandet går inte så snabbt som jag skulle vilja, men det är rakt och fint även det.Ställandet är inget att gnälla på, han stannar snabbt och står kvar. Samma sak med hoppet, Frodo startar på mitt kommando och kommer in vid sidan efteråt. Vi gjorde också budföring med syskonen, och båda var duktiga. Men en lustig sak är att båda verkar tycka det är roligare att springa till mottagaren än till föraren. Det kanske är lite mer spännande att se vad den andre har för snask att bjuda på =) Det var ett riktigt roligt lydnadspass som jag är väldigt nöjd med. Efteråt fick hundarna leka, och då gick det minsann inte att märka av värmen =)

7/9

Valpträff i Eskilstuna. Valpträff och valpträff, "valparna" är ju numera 1½ år. Fast idag hade vi gemensam träff med Sunnanhofs A-kull som knappt är 4 månader, så det blev några valpar i alla fall. Jag behöver väl knappt tala om hur ohyggligt söta de var... Dagen började med att Frodo som vanligt blev helt galen av glädje när Tabby var med. Tabby blev lite trött på Frodos smörande och gav honom en hurril. Tyvärr siktade han så dåligt att en tand hamnade i Frodos öga och det började blöda. Frodo skrek som en gast, men det var faktiskt ingen större fara, det gick över efter en stund. Vi gjorde en platsliggning med Smulan, Tabby, Frodo, Asta och Whectra, och det gick bra. Sen tävlingstränade jag Karin och Smulan i hur man gör på tävling. Det var mest Karin som behövde träna, men det var bra för mig också eftersom jag ska vara tävlingsledare på Västras lydnadsprov om en vecka. Frodo tyckte det var helskoj när jag stod och kommenderade, han trodde det var någon ny rolig lek och hoppade på mig och bet mig i håret och armarna. Efter det provade vi på lite agility. Frodo klarade längdhoppet, A-hindret och de vanliga hindren. Balansbommen fattade han inte hur han skulle gå på, men med lite assistans av Karin och Erik gick det bra. Frodo tyckte det var så roligt med agility. Sen berättade Karin lite om de olika hindren, och de som ville fick prova. Sen var det dags för budföring med okänd mottagare. Inga som helst problem, Frodo var så taggad att han nästan tjuvade. Men han kunde gott vara lite effektivare i sin springteknik, nu skuttar han lika högt som långt =) Efter en lång och välbehövlig grill-lunch visade Märit lite hur man stretchar sin hund, det var väldigt nyttigt. Kort sagt var det en jätteskoj träff, tack så mycket till Jessie och Märit!

Så till helgens duktiga tävlingsekipage. Ett STORT grattis till Jessie och Tabby som tävlade lägre spår igår och blev uppflyttade! Sen har Fajans egen "Dynamic Duo" varit i farten - supertjejerna Susanne och Ammie tävlade lägre spår idag och blev godkända!! Jag är helt otroligt imponerad, ni är så duktiga! Poängen räckte dessutom egentligen till uppflyttning, men lydnadsbiten var tyvärr inte tillräcklig. Men ändå, vilket ekipage! Var ska detta sluta? Ett jättegrattis till er!

9/9

Spår och lydnad på Hundsällskapet med Karin och Asta. Frodo fick inte träna så jättemycket lydnad idag, det var Karin och Asta som främst skulle tränas på lydnadsettan. Jag var tävlingsledare och kommenderade runt dem i alla moment. Asta är en duktig tjej, men blev lite störd av att jag stod och pratade. Eller störd och störd, hon blev rätt nyfiken mest. Vi gjorde platsliggning med syskonen, och de skötte sig utmärkt. Budföring fick de också göra, och även det utförde de med bravur. Sen fick Frodo spåra. Jag hade lagt ett appellspår på ett fält, två vinklar och 4 apporter. Frodo spårade hemskt bra idag, han tog vinklarna utan några som helst problem och han markerar apporterna fint nu. Hurra! Slutsträckan blev han lite okoncentrerad över att Karin och Asta stod vid vägen, men när jag sa åt honom kom han på vad det var vi höll på med och spårade vidare. Slutpinnen är han inte längre skeptisk mot, han markerar den precis som de andra apporterna. Duktig kille! Efteråt fick hundarna som vanligt busa. Asta kan hålla igång hur mycket som helst tror jag, Frodo blir helt slut och bara dimper i backen efter en stund.  

14/9

Phu vilken helg! Igår ordnade Västra MH på Karlskoga BK, och idag var det dags för årets höjdpunkt - Hovawartdagen! Dagen började lite väl tidigt för min del, klockan tio i fem väckte Frodo mig och behövde går ut, han var dålig i magen. Pigg och glad var han i alla fall, så vi åkte hela familjen till Karlskoga. Jag skulle vara tävlingsledare för den officiella lydnadsettan, Frodo var anmäld till den inofficiella utställningen, och så tänkte jag att Frodo och Erik skulle vara med på hofferacet. Lydanden var det som stod först på programmet. Karin och Asta gjorde debut, det var faktiskt lite pirrigt. Speciellt som det såg ut som Asta tänkte springa till mig på direkten! Hon skötte sig emellertid jättefint, och belöningen blev ett förstapris och en hedrande tredjeplacering! Ett jättegrattis till er, vilka duktiga tjejer! Sen var det dags för utställning. Frodo var först jättefånig och ville bara springa till Erik. Jag vet inte hur det gick till, men han blev i alla fall bästa hane (Frodo alltså!)! "En härlig man!" står det i protokollet. Jag hade snarare väntat mig något i stil med "En riktig pipnisse som bara vill till husse"... Hursomhelst, Asta blev andra bästa tik, kul! När det var dags för Frodo att göra upp med Varga om BIR och BIM hade jag lagt bort min jacka och hade inget godis. Jag fick några Frolic av Lena (tack!), och då jädrar anåda glömde Frodo helt bort sin husse. Han var SÅ uppmärksam och stod fint och stilla, och den gul/röda rosetten blev vår =) Efter det var det en lite ovanligare BIS-final, där bästa valp, junior, vuxen och veteran tävlade mot varandra. Tro det eller ej, men Frodo lyckades bli BIS! Himlars vad kul, det hade jag inte ens vågat drömma om. Jag var helt slut efteråt, det blev en väldans massa varv i ringen. Frodo låg på rätt ordentligt, så det gällde verkligen att hålla sig på benen i fall han skulle få för sig att göra ett stålmannen-språng mot husse. Så ohyggligt otränad som jag är, lär jag vara helt ledbruten i morgon.

Efter lunch vid grillen var det så dags för det prestigefyllda hofferacet. Jag åkte på uppgiften att släppa hunden, det var jobbigt! Speciellt Date, Varga och Yhonna hängde som dårar i halsbandet. Date sparkade mig på fotknölarna, och Yhonna höll på att dra omkull mig. Jag gastade åt Egon att springa fortare, förlåt Egon, det var inte meningen att du skulle bli helt utsliten! Varga vann racet, och Asta och Frodo kom trea respektive fyra. Frodo höll på att springa in i hindret som markerade mållinjen, det sinkade hans tid lite =)

Det var en jättekul dag, även om det blåste halv storm. Efter ett antal timmar i blåsten såg jag ut som Kvast-Hilda i håret. Tack till alla som kom, hoppas ni vill vara med nästa år också! Tack till våra sponsorer som gjorde att vårt prisbord var välfyllt som vanligt. Och en extra eloge och bamsekram till Inga-Lill som stått i köket och grejat och fejat i dagarna två, vilken klippa du är!

Och åter igen (det börjar låta som ett tal för Oscars-galan det här!) måste jag än en gång säga GRATTIS till Karin och Asta, Frodo är så stolt över syrran! Efter en lååång dag ska Frodo och hans slitna matte och husse äntligen zzzzzoooova.....  

22/9

Lydnad på Hundsällskapet. Måndagar är kurskväll, så jag åkte ut på kvällen för att få lite störning. När vi kom dit var vi helt själva och kunde träna koncentrerat. Det var bra fart på Frodo idag och det mesta gick bra. Det stora kruxet idag var apporteringen. Jag fattar inte vad han pysslade med. Han såg inte var jag kastade den (jodå, det är en uppmärksam och fokuserad kille det här...) och var tvungen att leta, och hittade naturligtvis en massa annat intressant att sniffa på. Jag gjorde om och då blev det en race-repa. Jag gjorde om igen, och då sprang han ut och la sig vid apportbocken! Till sist funkade det hyfsat, och då la vi av med det momentet. Efter ett tag började det poppa in lite folk, och Frodo hade SÅ svårt att koncentrera sig. Han fick träna att bara ligga still trots liv och rörelse runt omkring, och det gick ganska bra. Han var helt fascinerad av den pågående valpkursen, speciellt när taxarna tränade inkallning och hade pipleksaker =) Då blev det svanhals på killen. Trots viss okoncentration blev det bra träning för Frodo i kväll. 

27/9

Jaha, då har vi i största hemlighet debuterat i appellspår! Jag har varit nervös i flera veckor och inte velat tala om mina planer, i fall jag skulle ångra mig och strunta i alltihop. I morse begav vi oss i alla fall till Hällefors BK. Vi var bara två (!) stycken som tävlade, det kändes bra. Det var inte så mycket liv och rörelse utanför planen. Upplägget var att vi skulle börja med spår, sen budföring, lydnad och sist platsliggning. Spåret gick kanon! Frodo hade en väldig fart, jag fick verkligen jobba för att hålla mig på fötterna och ha koll på när han markerade apporterna. Man måste vara på hugget med beröm, annars kan han få för sig att bara spåra vidare. Markerna var jättefina, det var lite mer skog och mossa i stället för de traditionella fjamsiga fälten. Frodo markerade apporterna finfint. Han slog lite i sista vinkeln, det var det enda. Betyget blev 9 från båda domarna, och då kändes det som om jag var nöjd med dagen bara av det och mycket av min nervositet släppte. Budföring är skoj tycker Frodo, men det är väl inte så noga med vem man springer till tyckte han och sprang till tävlingsledaren och domarna! Två gånger dessutom. Sen fick mottagaren ropa på honom och då for han iväg så gräset yrde =) Alla skrattade och tyckte han var jättego, även om betyget tyvärr blev 0. Lydnaden är jag nöjd med, jag hade räknat med mer flams och mindre koncentration. Framförgåendet nollade vi, Frodo gjorde små piruetter och stirrade vilt omkring sig efter sina hussestrumpor som inte fanns någonstans. När jag lämnade honom på inkallningen la han sig ner! Platt fall, det såg ut som han skulle somna. Men som sagt, jag är nöjd att han gjorde sitt bästa trots att han aldrig behövt koncentrera sig så länge utan godis. Faktiskt blev han mindre störd av tävlingsledaren än vad jag trott. Sen var det då platsliggningen... Frodo låg väl kanske en halv minut, sen hade han så mycket myror i baken att han rusade upp till grannhunden. Fasen också! Nu hade jag visserligen befarat att han skulle kunna hitta på något sånt, eftersom han är så störningskänslig och stojig, men ändå. Summa summarum lyckades vi i alla fall bli godkända! Jag är jättenöjd med det, spåret gick skitbra och lydnaden gick så bra jag vågat hoppas på. Hade Frodo bara legat på platsen hade vi blivit uppflyttade... Men men, det får bli nästa gång. Nu jäklar ska vi träna platsliggning tills vi storknar =) 

28/9

Efter gårdagens ansträngning för hjärnan, var det idag dag att visa upp sig och springa lite vänstervarv. Då behövs inte så jättemycket tankeverksamhet, varken för mig eller Frodo... Det var Lindesbergs BK som hade sin årliga utställning, och Frodo fick konkurrens av en till i klassen. Lillfjant skötte sig riktigt bra idag, efter hoffedagen lärde jag mig att Frolic är det enda som duger när man ska stå still på utställning. Frodo vann klassen och fick ett HP. Domaren ville ha lite mer päls för att dela ut ett CK, och så fick han kritik för sin lite sotiga teckning i ansiktet. Men vad fasen, jag är jättenöjd! Den andra unghanen fick en tvåa. Det var ovanligt många hoffar med, 5 valpar och 10 vuxna, och vad jag kunde se var det bara två av de vuxna som fick CK. En rätt sträng domare med andra ord, då känns ett HP ännu roligare. Karin var där och kollade, men till Frodos stora besvikelse var inte Asta med. Asta och Karin tävlade agility igår, och Asta hade haft jätteskoj =) Om Karin tyckte det var lika roligt ska jag låta vara osagt, men jag tycker det är hemskt modigt att alls våga tävla agility!